kort

Tidig morgon. Vakna. Dricka te. Ha lite tålamod, klä barn, bråka om vilka skor dem ska ha, åka skruttig 245a, dagis. Pussa, krama, lämna. Dåligt samvete. Åka skruttig 245a igen. Varmt och jäkligt utan ac. Ne på vc. Prata. Bli less. Ja morgonen var minst sagt inte på min sida. När jag satt där med 4 ögon stirrandes på mig kändes det som jag var 14 år igen, sådär när man sitter på utvecklingssamtal. "Emma du måste ju gå och lägga dig på kvällarna" jag förvandlades genast till en trotsig tonåring där jag satt. Med armarna i kors och sån där jag bryr mig inte vad ni säger blick sa jag tyst för mig själv att det ska väl ni skita i. Hade lust att bara gå ut genom dörren. Men så oförskämd kan man ju inte vara. Ibland önskar jag att jag var lite mer oförskämd. La mig efter lunch då sonen sov. Somnade. Vaknade. Kaffe. Hämta döttrarna. Åka skruttig 245a till Agnäs. Se barnen skratta och leka. Bli glad. Äta middag, åka skruttig 245a hem. Fara till vän. Handla plastgrejer. Dricka mera kaffe. Prata. Hem till sovande barn. Måla naglarna. Gå isäng. Imorgon far jag solo till staden, solo till hovrätten. Då får jag se dig igen. Det var 29 dagar sen sist.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0