ångest söndag
Söndag är veckans värsta dag om man är ensam, eller alltså singel ensam. Blä! Känner mig ensamast i världen just nu. Vart ap full igår också.. innan dess var det supertrevligt. Rock n roll säger jag bara!! Jag drack inga mängder men min kropp och psyke pallar nog inte trycket tror jag. Nåväl, skövde resan var mycket trevlig och det var skönt att komma bort så jag fick längta hem lite.. fast nu då jag är hemma igen känns de mesta ba jobbigt. Känns som jag slits i bitar och att alla känslor blir övermäktiga. How to do, what to do?
Håller på för fullt att flytta och greja, de tar på krafterna. Döttrarna blev super glada över deras nya rum och leksaker, det värmde mitt hjärta att se. Sonen är så snäll och go.. han ha varit en gladis hela resan och är nog den lugnaste bebis jag någonsin mött. Idag är han 4 månader, lill gubben som redan har storlek 74. Är inte klar än på långa vägar med flytten.. men efter att min och äldsta dotterns säng kommit dit och lite mat inhandlats så borde de ju gå att flytta in på riktigt. Tv och dator kan jag ju leva utan, nå dagar iaf. Det där med handlingen är ju så drygt.. måste åka in till city och köpa de ena me de tredje, skulle ba vilja få landa och börja få ordning på tillvaron. Men den tiden kommer, känns ångestfyllt med höst. Känns så ovisst allt. Fortsätta plugga eller inte? När ska jag börja jobba igen? Va ska jag göra i höst när alla andra pluggar eller jobbar?
Har klippt av mitt långa hår också, börjar ångra mig, men de är ju så dags nu. Känns skönt samtidigt som jag känner mig sådär hejhejhej jag är bara 14 år i denna frisyr. men de väx väl ut. Nä jag är så trött, måste sova. Vilken terapi de är att blogga.. ta de som ni vill men jag mår bättre av det.
höres!
NU är han fyra månader :P