Jag är nog inte det du drömmer om, men jag är vad du ser.
Dagen startade 05 imorse, jag var allt annat än på hugget och hade max sovit 4 timmar. Barnen ha vart trötta dem också, de märks att det är vintertid. Mörkt och kallt. Helgen då? Fredagen innehöll go middag & kortspel med vänner. Lördagen bjöd jag vänner på middag, lite förfest och sen wärsan. Jag borde hålla mig ifrån wärsan, det blir alltid trubbel då jag är där. Inte för att det vart trubbel så men ja. Anywhoo.. söndagen bestod av födelsedagsfirande för min fina farmor som fyllde 85 år! Goo fika och fin släkt.
Måndagen då, idag.. innehöll platfall i den känslomässiga världen. Fick ett brev, vart så glad då jag tittade ner i lådan och bara väntade mig endast reklam. Men det var ett handskrivet brev, din handstil. Tror jag har läst brevet 100 ggr, försökt höra tonfall, analysera.. gå åt fanders, skrev ett svar.. ett långt svar. Vägde brevet för att göra mig säker på att det kommer fram med ett frimärke. Räknar dagar, och tiden tills jag kanske får något svar.. känner mig som en fjant. Blev ledsen. Mått dåligt. Har varit bombnedslag i lägenheten men jag orkar inte, vi gick ut på em. Lämna igen film, skicka brev, handla mjölk så vi kunde göra pannkaka till middag. Sonen va trött redan halv sex, halv sju fick han välling och somna direkt, yngsta dottern somnade vid sju på soffan. Äldsta dottern och jag ha läst två böcker, spelat bolibompa, sen fick hon se lite ensam mamma söker med mig innan hon somna i min säng.
Jag känner mig i behov av närhet, behov av trygghet. Nån att luta mig emot.. nån som kramar mig. Nån som finns här. För mig. Bara mig. Nu. Mitt huvud är kaos. Har skickat iväg två sms, känns lite bättre såhär i efterhand... jag är pinsam. Har ätit dåligt idag, tryckte nå kakor och taco chips med vitlöks creme fraice. Känner mig som ett vrak. Kom hit två söta häxor och sa bus eller godis, men såklart hade vi inge godis. Tusan! Jo ett sånt där godishalsband men det ville inte äldsta tösen ge bort ;P Inte varte nå bus heller.
Veckan är helt planlös.. de är höstlov, inge dagis. Vi måste hitta på nå kul, palla inte uggla i lägenheten, vill inte bo här, vill inte jobba kvar på mitt jobb, vill inte vill inte vill inte. Vill bort, långt. Men jag skulle inte orka själv, utan mina föräldrar och mina vänner. Jag känner mer och mer hur tufft det är att vara ensam. Göra allt själv hela tiden, inte ens en hjälpande hand finns. Nej allt allt! Håll på bryt ihop på den här spiraltrappan, bära onga och matkassar, vagnen. Ta så lång tid allting då man är själv. Varför blev jag en så öppen människa? ibland önska jag att jag inte kände så mycket och inte ville dela med mig av alla dessa känslor. En sån där man inte kan läsa som en öppen bok. Ibland känner jag bara att fan va jag ställer till det för mig hela tiden.
Men nu äre ju bara och gilla läget och göra det bästa av situationen. Imorgon ska bli en bra dag, de skare!
Grattis till min fina mormor i himlen som har födelsedag idag! Jag saknar dig!
hejsan hoppsan nu fick jag ett oväntat sms!
hej då!
Måndagen då, idag.. innehöll platfall i den känslomässiga världen. Fick ett brev, vart så glad då jag tittade ner i lådan och bara väntade mig endast reklam. Men det var ett handskrivet brev, din handstil. Tror jag har läst brevet 100 ggr, försökt höra tonfall, analysera.. gå åt fanders, skrev ett svar.. ett långt svar. Vägde brevet för att göra mig säker på att det kommer fram med ett frimärke. Räknar dagar, och tiden tills jag kanske får något svar.. känner mig som en fjant. Blev ledsen. Mått dåligt. Har varit bombnedslag i lägenheten men jag orkar inte, vi gick ut på em. Lämna igen film, skicka brev, handla mjölk så vi kunde göra pannkaka till middag. Sonen va trött redan halv sex, halv sju fick han välling och somna direkt, yngsta dottern somnade vid sju på soffan. Äldsta dottern och jag ha läst två böcker, spelat bolibompa, sen fick hon se lite ensam mamma söker med mig innan hon somna i min säng.
Jag känner mig i behov av närhet, behov av trygghet. Nån att luta mig emot.. nån som kramar mig. Nån som finns här. För mig. Bara mig. Nu. Mitt huvud är kaos. Har skickat iväg två sms, känns lite bättre såhär i efterhand... jag är pinsam. Har ätit dåligt idag, tryckte nå kakor och taco chips med vitlöks creme fraice. Känner mig som ett vrak. Kom hit två söta häxor och sa bus eller godis, men såklart hade vi inge godis. Tusan! Jo ett sånt där godishalsband men det ville inte äldsta tösen ge bort ;P Inte varte nå bus heller.
Veckan är helt planlös.. de är höstlov, inge dagis. Vi måste hitta på nå kul, palla inte uggla i lägenheten, vill inte bo här, vill inte jobba kvar på mitt jobb, vill inte vill inte vill inte. Vill bort, långt. Men jag skulle inte orka själv, utan mina föräldrar och mina vänner. Jag känner mer och mer hur tufft det är att vara ensam. Göra allt själv hela tiden, inte ens en hjälpande hand finns. Nej allt allt! Håll på bryt ihop på den här spiraltrappan, bära onga och matkassar, vagnen. Ta så lång tid allting då man är själv. Varför blev jag en så öppen människa? ibland önska jag att jag inte kände så mycket och inte ville dela med mig av alla dessa känslor. En sån där man inte kan läsa som en öppen bok. Ibland känner jag bara att fan va jag ställer till det för mig hela tiden.
Men nu äre ju bara och gilla läget och göra det bästa av situationen. Imorgon ska bli en bra dag, de skare!
Grattis till min fina mormor i himlen som har födelsedag idag! Jag saknar dig!
hejsan hoppsan nu fick jag ett oväntat sms!
hej då!
Kommentarer
Trackback
