EMMA

Idag hölls rättegången. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till då jag såg honom komma in tillsammans med två poliser. Pappan till mitt barn, en man jag delat livets alla stunder med, en man jag älskat. Det var tufft. Det gick ändå över förväntan, även om rösten var skakig och tårarna bröt fram ibland. Känslorna pendlade som dom aldrig gjort förut, att man kan känna så mycket på samma gång visste jag inte var möjligt.
Är såå trött, det var som att luften gick ur mig efter rättegången. Nu väntar de sista på tisdag. Känns konstigt. Känns overkligt.