EMMA

Jaha här är jag igen. Det känns som att hålet som blottat mitt hjärta men som lagats av nål och tråd nu börjar ge vika, stygnen släpper som och hjärtat blottas återigen. Jag blir rädd och funderar på springa till närmsta affär och köpa sådana där järnklämmor som kan klämma ihop hålet igen. Men det gör säkert minst lika ont, om inte ondare. För taggarna är vassa och borrar sig in i skinnet. Stygnen gör inte lika ont, men dom lossnar lättare. Jag är som less på mig själv, det börjar vara en återkommande känsla. Ogillar min svaghet som jag för ett tag faktiskt inte känt. Samtidigt som den visar vem jag är. Crap! What to do what to do?


Dagen startade när klockan redan stod på 05.50 men för en gångs skull va jag inte så trött, jag låg och läste igår och det är verkligen ett sömnpiller. Somnade i vettig tid. Lämnade kidsen på dagis och sen handla, sen hem för kaffe me en vän, sen lunch med mamma och sen vips va klockan 13.30 dags att hämta döttrarna på dagis, sen for vi hem för att hämta lite frukt sedan vidare till lekparken. Vi hade så kul. När vi skulle hoppa in i biln så stod min äldsta dotter på sätet och det blev sandigt. Sätt dig ner sa jag, det blir smutsigt i bilen. Då tittar hon på mig och säger "Men oj va farligt då" med ett finurligt leende på läpparna precis som hon mena vad spela det för roll i den här gamm biln och så sant jag började bara skratta. Älskade unge du börjar bli så stor. Sen somnade hon på soffan och sov långt över middagen, försökte väcka henne men gick inge vidare. Så hon somnade bara för en stund sedan. Annars va det livat för de två små som va en aningens trötta de me. Höll på tappa orken men istället slängde jag ihop en kladdkaka och dammsög. Då va man back in order igen för senare kom två vänner hit och vi planerade lördagens shopping trip.
Sonen ha börja med att vakna vid 00 varje natt och vilja äta, men jag ska inte klaga han växer och är som ett ljus. När jag va på ica idag va de nån okänd som sa att du ha då en snäll unge. Å ja det har jag. Lilla gubben.

Den yngre dottern har börjat prata så mycket det är så charmigt och meningar som ofta kommer ur hennes mun är "de äre visst det" och "det kan jag visst de" åh det är en härlig inställning :)

Sen fick jag ett brev idag, ett stort brev, med handskriven adress. Men ingen handstil jag kände igen, men jag förstod vad det var eftersom jag kände igen orten som angavs som avsändare på baksidan. Nu vet jag var du befinner dig. Känns som ett slut och en ny början.

Annars vet jag inte vad det är med mig. Känner mig vilsen. Känner mig dålig, känner behov av någon slags respons eller bekräftelse. suck.

Lika bra och sova, den äldsta ligger i min säng och jag undrar om jag ska slå till och köpa en stor säng i helgen så vi kan sova allihop utan att behöva bråka om plats och täcke ♥

.

mina fina skatter!!

ibland hatar jag sms, de bli så fel och svårt. Som en sa ikväll, sms, gud förbjude!
oj va det vart långt!
Höres!